VÅRA UTVECKLINGSPROJEKT

Vi utvecklar vår verksamhet hela tiden – det är viktigt för fisken, naturen och också det åländska samhället. Därför är vi involverade i och driver olika utvecklingsprojekt.

AquaPhoenix (2025-2029)

I januari 2025 startar AquaPhoenix, ett stort internationellt samarbetsprojekt med syftet att kretsloppsanpassa den havsbaserade fiskodlingsindustrin. Fem norska och två åländska fiskodlingsföretag ska genomföra varsitt pilotprojekt där slammet som bildas av fiskarnas avföring ska pumpas upp och utnyttjas som energikälla, gödsel och för att odla alger. 

Det är industrin själva som är initiativtagare till detta projekt. Det norska företaget FRAMO tillverkar pumpsystem som används vid fiskodlingar och har nyligen förvärvat företaget LiftUP som är ledande inom slamuppsamlingsteknik. Ragn-Sells Havbruk AS är ett norskt dotterbolag till företagskoncernen Ragn-Sells, som verkar inom insamling, behandling och återvinning av avfallsmaterial för att skapa nya råvaror och energi. Tillsammans med det norska forskningsinstitutet NORCE skapades ett samarbete som utmynnade i en konkret projektidé: Att ta tillvara på de stora mängder fiskgödsel som årligen produceras i den enorma norska fiskodlingsindustrin och omvandla det till resurser och produkter som kan utnyttjas av jordbruk i hela Europa. Till skillnad från många andra renodlade “miljöprojekt” har AquaPhoenix en uttalad målsättning om att utveckla ett kommersiellt gångbart koncept. För att detta ska kunna förverkligas måste även lagstiftning och regelverk inom fiskodling och jordbruk vara formulerade så att de skapar incitament för en kretsloppsanpassning. I projektet ingår därför även en “Political Advisory Board” med tjänstemän och experter från både Norge och Åland som har till uppgift att informera de styrande om eventuella behov av reviderad styrning, reglering och incitament.     

Ålands fiskodlarförening blev involverade i projektet i samband med att föreningens verksamhetsledare kontaktade FRAMO för att fråga om det var möjligt att komma på studiebesök för att se på deras slamuppsamlingsutrustning. Idén väcktes då att även inkludera en mindre pilotanläggning på Åland i projektet, för att testa hur denna teknik fungerar i Östersjön. Efter en mycket snabb samordningsprocess lyckades föreningen komma med som partners i projektet och det beslöts att pilotprojektet skulle delas upp, så att det utförs ett år vardera vid Brändö Lax (Brändö) och vid Stofjärdens fisk (Eckerö).  Från Åland deltar även Ålands Landskapsregering som stödpartner och det finska Naturresursinstitutet kommer att hjälpa oss utvärdera miljökonsekvenserna av att använda denna teknik. Eftersom fiskodlingarna på Åland är betydligt mer småskaliga än de norska är även mängden slam som samlas upp betydligt mindre. För vår del av projektet kommer vi därför att fokusera på att hitta mer småskaliga, lokala lösningar för omhändertagande av slammet.

Ny metod för syresättning av bottensediment (2024-

Forskare vid Helsingfors universitet utvecklar en helt ny metod för att öka syresättningen i övergödda bottensediment. Ålands fiskodlarförening och Storfjärdens fisk deltar i projektet och ett fältförsök planeras vid Husfjärden i Eckerö under hösten.

Professor Martin Romatschuk och forskaren Yan Sun vid Helsinfors universitet har gjort laboratorietester som visar att metoden i fråga har potential och är därför redo att ta nästa steg och testa hur väl metoden fungerar i fält, under de naturliga förhållanden som gäller i Östersjön. För projektet valdes fiskodlingen vid Husfjärden i Eckerö. Den är väl lämpad för ett fältförsök i mindre skala, då den ligger vid ett relativt skyddat område i anslutning till en landbrygga. Detta är en gammal fiskodlingsplats där man tidigare odlade större mängder fisk än vad man gör idag. Under årens lopp har det därför ansamlats en del organiskt material på botten under odlingen. Det organiska materialet kräver syre för att brytas ner, vilket gör att det området periodvis kan bli mycket syrefattigt. Om metoden visar sig vara effektiv kan den användas för att göra nedbrytningen mer effektiv och därmed snabba på återhämtningen.

Minskat fosforläckage från fiskodlingar med hjälp av aktiverad kalksten (2023-2024)

Ålands fiskodlarförening har inlett ett forskningssamarbete med föreningen Levande Hav AB, som är ett spin-off företag från Stockholms universitet. Projektet “Hållbar metod för att minska läckaget av fosfor från fiskodlingar” har beviljats ett stöd på ca 48 500 € från Nordiska arbetsgruppen för hav och kust (NHK). Läs mer om projektet på projekthemsidan.

Forskare från Stockholms universitet har tagit fram en ny, patenterad metod för att binda fosfor i sedimentet på sjö- eller havsbottnar. Produkten kallas “aktiverad kalksten” och tillverkas av en billig och naturlig restprodukt från kalkindustrin. Aktiveringsprocessen gör kalkstenen högabsorberande, vilket innebär att det krävs en relativt sett liten mängd material för att behandla ett stort område. Det kan spridas med helikopter direkt på vattenytan och sjunker sedan ner till botten där det binder till fosfor och förhindrar det från att göda alger. Videon nedan illustrerar hur det går till.

En fiskodling kan bidra till en ökad mängd fosfor i sedimentet om fiskens fekalier samlas på botten. Inom ramen för detta projekt tar vi sedimentprover i närheten av en fiskodling som sedan behandlas med aktiverad kalksten under kontrollerade former i laboratorium. Vi testar hur effektivt den aktiverade kalkstenen är under olika syre- och temperaturförhållanden på just denna typ av sediment. Om metoden visar sig vara effektiv är nästa steg att testa spridning i fält. Eftersom kalksten är en helt ofarlig produkt för fiskar och andra levande organismer kan den potentiellt användas både för restaurering av nerlagda fiskodlingsplatser och där det odlas fisk.  

Ålands fiskodlarförening har i samarbete med Ålands fiskare och Ålands yrkesgymnasium arrangerat två temadagar om fisk för kockstuderande vid Hotell- och Restaurangskolan: Temadag om odlad fisk samt temadag om vildfångad fisk. Målsättningen var att inspirera den nya generationen åländska kockar att få mer, handfast kunskap om våra lokalproducerade råvaror. Vi berättade om hur fisken odlas och fångas, belyste dess unika kvalitéer samt visade hur fisken, beroende på tillstånd (ex. färsk/fryst), bäst hanteras. “Storytelling” är något som fått allt större fokus under senare år. Maten måste smaka bra, men konsumenten vill också veta hur den producerats och vad det är som gör just denna lokala produkt speciell. Som ålänning eller finländare ska man vara stolt över vår fantastiska inhemska fisk!