Åländskt odlad fisk är bra för dig, för naturen, för det åländska samhället och för framtiden.

Stora förändringar har varit på gång inom fiskodling under en längre tid. Vi har jobbat med att göra fiskodling till något positivt för oss alla. Kvalitet över kvantitet. Positiv påverkan som gagnar oss alla inom det åländska samhället. Lokal, kvalitativ och smakrik fisk som du kan må bra av.

FISKODLING OCH WESERDOMEN Hörande vid Ålands Landskapsregering 15.4.2021

Ålands landskapsregering har tillsatt en politisk referensgrupp som ska avge rekommendationer på förslag till ny vattenlag till landskapsregeringen. Förslaget sänds ut på remiss under sommaren 2021.

Den nya vattenlagens utformning är helt avgörande för den åländska fiskodlingsnäringens framtid. Nuvarande vattenlag har hindrat näringen från att växa och de verktyg för miljökompensation som funnits har inte gått att tillämpa i praktiken.

Ålands fiskodlarförening har med hjälp av Marcus Thörnroos från Widman & Co gjort en skriftlig sammanställning över de rättsliga aspekterna kring vattendirektivet och Weserdomen som är relevanta för fiskodlingsnäringen. Domen har medfört striktare tolkning av vattendirektivets miljömål, men den innebär inte något kategoriskt förbud mot att ge nya tillstånd för fiskodling.

HUR ÄR DET ATT JOBBA MED FISKODLING?

Besök hos Sixten och Filip vid Storfjärdens fisk, Eckerö. Ta en titt på fiskodlarnas vardag och hur det går till att odla fisk. Kortfilmen är en del av ett Leaderfinansierat projekt, “Fiskets ansikten

IHN-VIRUS UPPTÄCKT PÅ FISKODLING I FÖGLÖ

TRE ODLINGSPLATSER  I KARANTÄN

Provtagningar från en åländsk fiskodlingsanläggning  bekräftade den 27.5.2021 att den smittats med (IHN). Smittan härstammar från en fiskodlingsanläggning i Danmark. Livsmedelsverket inrättade en restriktionszon runt odlingen, som omedelbart försattes i karantän.  Odlingarna innanför zonen får inte ha någon kontakt med andra fiskodlingar. Omfattande provtagningar har nu gjorts och per 4.6.2021 har viruset hittats vid tre odlingsplatser, som samtliga befinner sig inom restriktionszonen.

Fiskodlingsnäringen tar detta på största allvar och gör sitt yttersta för att begränsa spridningen av smittan och följer de beslut behöriga myndigheter fattar i frågan.

SANERING OCH KONTROLLPROGRAM

För att bekämpa viruset kommer de drabbade odlingarna att tömmas på fisk och därefter saneras. Omfattande provtagningar kommer att göras under minst två års tid, för att bekräfta att saneringen lyckats, innan odlingarna återigen kan klassas som IHN-fria. 

IHN ÄR EN KÄND FISKSJUKDOM

Infektiös hematopoietisk nekros (IHN) är en sjukdom hos laxfiskar. IHN är helt ofarligt för människor, husdjur eller andra produktionsdjur. Symtomen är anemi, vätskeansamling i bukhålan och punktformiga blödningar särskilt i bukhålans fett och i simblåsan. IHN orsakar vanligen dödlighet hos fiskar som är yngre än 2 månader. Sjukdomen ger symtom när vattnet är 10–15 grader varmt. IHN är inget nytt virus, utan förekommer i Nord- och Latinamerika, Asien, flera europeiska länder och Ryssland sedan länge. I Finland upptäcktes IHN första gången 2017 och på Åland har IHN inte påträffats en enda gång tidigare under de ca 30 år som det provtagits. Generellt har fiskodlingarna i Finland/på Åland mycket bra hälsostatus.

FINNS DET RISK FÖR YTTERLIGARE SPRIDNING?

Risken finns alltid, men myndigheterna och fiskodlarna har agerat snabbt och situationen är under kontroll. Då det är ett känt virus har livsmedelsverket tydliga föreskrifter och rutiner för hur det ska hanteras på bästa sätt. 

Viruset kan smitta via vilda fiskar, men smittotrycket i vilda bestånd är väldigt lågt, närkontakt med annan fisk är ovanligt och sjuka individer dör snabbt bort. I samband med tidigare virusutbrott i Finland har man testat stora mängder vild fisk kring odlingarna utan att hitta några indikationer av smittspridning. Livsmedelsverket har gett rekommendationer kring hur man ska hantera fiskeredskap för att undvika smittorisk.

Vid fiskodlIngarna har det varit mera frekvent provtagning under de senaste åren på Åland, med flera provfiskar per provtagningstillfälle. I samband med utbrottet har det också tagits fler prover vid de odlingar där man bedömt att det kan finnas någon risk. Sannolikheten att viruset påträffas vid någon odling utanför restriktionszonen bedöms därför vara mycket låg.

FISKODLINGSFÖRETAG DRABBAS HÅRT 

I nuläget vet vi att detta kommer att drabba åtminstone ett av våra fiskodlingsföretag mycket allvarligt rent ekonomiskt, vilket även blir att drabba Föglö kommun. Fiskodlingen en otroligt viktig näring för skärgården i form av arbetsplatser, skatteintäkter och även för kringnäringar såsom transporter. Just nu pågår diskussioner med myndigheterna kring hur sanering och uppföljningsprogram ska ske. Det finns möjligheter att få en viss ersättning för det ekonomiska bortfallet från staten, men det är ännu oklart vilka summor det kan komma att handla om.

HAVSPLAN FÖR ÅLAND: VAD INNEBÄR DEN FÖR ÅLÄNDSKA FISKODLINGAR?

Ålands Landskapsregering har 18/3 2021 klubbat igenom Ålands första havsplan. Arbetet med att ta fram planen har pågått under ca två års tid då det hållits ett flertal samråd med olika intressegrupper och sektorer, samt två öppna remissrundor. Efter första remissrundan beslöts att exludera de privata vattenområdena, som nu är upp till kommunerna att själva planera. Det andra remissutkastet samt den gällande planen berör alltså så gott som bara den yttre kransen av åländskt vatten som består av helt  öppna havsområden långt ifrån land. De fiskodlingsområden som fanns med i havsplanens första och andra utkast inkluderades inte med när planen fastställdes. Ålands fiskodlarförening ger här sin syn på havsplanen och dess konsekvenser för näringen.

Havsplanen är inte bindande

Lokaltidningarna och den samhällsfinansierade radiokanalen har vid flertalet tillfällen rapporterat om havsplanen och då med stora rubriker lyft just fiskodlingarnas lokalisering som en stor fråga i planen. I själva verket har havsplanen av flera orsaker inte någon som helst inverkan på var det finns eller kommer att finnas fiskodlingar i framtiden, vilket Ålands fiskodlarförening också påpekat i sitt remissutlåtande. Havsplanen är inte ett bindande dokument, utan endast ett vägledande beslutsunderlag. En fiskodlare får inte ett fiskodlingstillstånd automatiskt bara för att ett område markeras som lämpligt för fiskodling, utan måste ändå gå igenom samma prövningsprocess som om planen inte fanns. Enligt nuvarande vattenlag som varit i kraft sedan 1996 har det inte varit möjligt att få tillstånd för nya produktionsenheter. De enda möjligheter som finns är att flytta och/eller slå ihop befintliga enheter. Även detta måste föregås med en ansökan och flytten ska innebära en förbättring både för fiskodlaren och för miljön.

Rätt lokalisering ger mer fisk och mindre belastning

Det är stor skillnad för miljön var en fiskodling är placerad. Forskning gjord av Naturresursinstitutet (Luke) visar att även en relativt stor fiskodlingsenhet inte har någon mätbar negativ påverkan på omgivande miljö om den är rätt placerad, på öppet vatten. Rapporten finns att läsa på finska. Tack vare den goda syresättningen och jämnare vattentemperaturen längre utskärs växer också fisken ca 10% bättre per fodergiva, med andra ord får man mer fisk och mindre utsläpp per mängd foder. Win-win.

Inga planer på att odla fisk vid Sälskärsfyren

Fiskodlingsområdena som fanns med i det andra utkastet var till allra största del inte intressanta för fiskodlingsföretagen, då det redan finns alldeles lämpliga fiskodlingsplatser på privata vattenområden långt innanför havsplanens område. Att odla ännu längre ut till havs när man redan är ute till havs är att gå över ån efter vatten och orsakar bara onödigt långa transporter i samband med utfodring och skötsel. En sådan odling skulle också vara betydligt mer utsatt för kraftiga stormar. Eventuellt kunde det vara intressant att placera en större fiskodlingsanläggning i anslutning till ett vindkraftverk, men några sådana diskussioner har inte förts. Det är också tänkbart att ny teknik för betydligt större offshoreanläggningar kunde göra vissa områden på allmänt vatten intressanta i framtiden.

Arrende på allmänt vatten kräver lokaliseringsplan som inte finns

Ett ytterligare hinder som gör havsplanen oväsentlig är att det ändå inte är möjligt att arrendera ett område för fiskodling på allmänt vatten. Ett sådant arrende villkoras nämligen av landskapsregeringen med krav på att det finns en lokaliseringsplan för fiskodling, som landskapsregeringen själv måste ta fram. Diskussioner kring lokaliseringsplan har förts sedan 2019, då målsättningen var att få den klar under hösten 2021. Arbetet med denna kom dock aldrig igång och någon ny konkret tidsplan finns ännu inte (mars 2021). 

Optimal lokalisering ger både minskad miljöpåverkan och mindre utsläpp

Även utan en lokaliseringsplan finns det gott om både forskning och praktisk erfarenhet kring hur fiskodlingar påverkar/inte påverkar omgivande vattenmiljö. Denna kunskap har ju också legat till grund för valet av de områden som man i handläggningen av ärendet har bedömt att är lämpliga placeringar för fiskodling. Underkänner man nu detta omfattande utredningsarbete som gjorts helt och hållet, eller hur blev det så totalt “fel” resultat bara för just fiskodlingarna? I redovisningen av remissvaren står att fiskodlingarna inte ska “…markeras i norra eller nordvästa skärgården på grund av den unika natur som förekommer där och den risk fiskodling i öppna kassar på dessa områden innebär för naturens tillstånd. Områdena är viktiga för bl.a. flera skyddsvärda fågelarter, unik undervattensmiljö, viktiga rekreationsområden och turismområden, samt kulturhistoriskt värdefulla områden. ” Några belägg för denna påstådda risk ges inte, trots att den går emot etablerad, dokumenterad fakta.

Algodlingar i Östersjön?

Som kontrast till försiktigheten beträffande fiskodlingar plockas istället algodling med i sista utkastet, som är en helt oprövad verksamhet. Några havsområden på södra Åland är markerade som lämpliga för odling av blåstång och havssallat. Dessa områden är väldigt långt ute till havs på mycket utsatta områden, vilket innebär enorma tekniska utmaningar, utöver de ekonomiska. Motiveringen lyder: “Algodling har potential till att bli en ny näring inom nära framtid och havsplanen föreslår därmed områden till möjliga områden för makroalgodlingar… …Områdena markeras utifrån resultatet av ett EU-finansierat projekt vars målsättning var att identifiera lösningar till att odla alger i Östersjön på ett hållbart sätt (EU-projekt GRASS)”.

En välkänd och väl dokumenterad verksamhet som fiskodling plockas bort med hänvisning till att det saknas tillräckligt omfattande underlag. Istället adderar man en ännu inte existerande verksamhet, baserat endast på en förstudie. Arbetet med planen har tagit över två år och det har gjorts ett bra arbete givet de svåra förutsättningar som ett sådant uppdrag innebär. Man kan ju fråga sig varför det lagts ner så pass omfattande resurser på detta, om slutresultatet ändå blir att ge vika för tyckanden som saknar belägg?

Vad hände med musselodlingen?

Naturligtvis finns det inget principiellt motstånd mot algodlingar från fiskodlingsbranschens sida. Om det faktiskt ska odlas makroalger runt Åland, så vore det till och med mest rimligt att placera den i direkt anslutning till en fiskodling, så att algerna kan ta tillvara på det vattenlösta kvävet från fiskens gälar (motsvarar fiskens urin). Dessvärre tas det ändå upp väldigt lite kväve och fosfor i algerna, som till största del består av vatten, cellulosa (kol) och vissa mineraler. Lite bättre resultat får man vid odling av blåmusslor, men det är tyvärr ännu långt kvar till att nå lönsamhet, trots att ett flertal pilotförsök har gjorts bland annat på Åland. Två åländska fiskodlingsföretag var de första att testa att odla musslor på rep, sedan skaffade landskapsregeringens miljöbyrå en större musselodling som placerades vid en f.d. fiskodling på Seglinge. Den skördades en gång inom ramen för projektet Aquabest och har sedan dess legat orörd och inte skördats på över tio år. Två unga entreprenörer hade i samma veva planer på att anlägga en blåmusselodling i syfte att skördas för humankonsumtion. Det fanns ett stort intresse från restauranger att köpa musslorna, men projektet föll redan innan starten på att det krävdes omfattande och dyra provtagningar i samband med områdesklassificeringar i initialskedet, utöver de regelbundna provtagningarna som görs inför skörden. Det är tänkbart att en eventuell alg-entreprenör skulle stöta på liknande hinder. Om viljan finns att satsa på odling av makroalger, varför inte istället plocka upp tråden med den bortglömda musselodlingen? Många utmaningar kvarstår ännu för musselodling i Östersjön, men den är åtminstone flera steg före algodlingen. En annan intressant möjlighet är att skörda vass för att plocka upp näringsämnen ur havet och det bundna kolet, samtidigt som det ger positiva effekter för fisket och friluftslivet. Där är också fiskodlingsnäringen i framkant och är med och driver ett utvecklingsprojekt på eget initiativ. 

Hur vi kan gå vidare på ett konstruktivt sätt

Det ligger i allas intresse att ha bra utredningar och data som ger objektivt underlag för planering och beslut, istället för grundlösa tyckanden och missuppfattningar. Inför arbetet med lokaliseringsplanen för fiskodling bör landskapsregeringen utnyttja den forskning på området som gjorts, identifiera var det finns eventuella kunskapsluckor och även kommunicera ut slutsatserna på ett sätt så att eventuell kritik som riktas mot den blir relevant och konstruktiv. Fiskodlingsföretagen är redan involverade i ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt och deltar gärna i fler studier och pilotprojekt som kan driva på den fortsatta utvecklingen i hållbar riktning. De större, mer tekniskt komplicerade forskningsprojekten har en så pass liten bransch som vår däremot inte kapacitet att driva själv. Där behövs samordning med myndigheter och forskningsinstitut i våra grannländer. 

Fiskodlingsnäringen bidrar till samhällets välfärd i form av skatteintäkter, arbetsplatser i skärgården och ett hälsosamt livsmedel åt många finländare. Landskapsregeringen kan inte bara begränsa och ställa hårda krav på utveckling utan måste även skapa de rätta förutsättningarna och aktivt delta i den.

/Ålands fiskodlarförening, 23/3 2021

TEMADAG OM ÅLÄNDSK REGNBÅGE 9.2.2021

Vad är skillnaden mellan en åländsk regnbåge och en norsk lax?

Hur hanterar och tillagar man regnbågen på bästa sätt? 

Det här är frågor som studerande vid kockutbildningen på Ålands Yrkesgymnasium fick fördjupa sig i under en temadag om åländsk regnbåge som arrangerades av Ålands fiskodlarförening och projektledare Erika Gustafsson vid Hotell- och Restaurangskolan. På förmiddagen undervisade prof Anders Kiessling om den gastronomisk forskning som gjorts på regnbåge och röding, bland annat inom projektet Aquafresh. Viktor Eriksson (i bild, mitten) hjälpte sedan studenterna att testa sina nya kunskaper i köket.

FISKODLARENS ÅR 2020

År 2020 har varit ett år fyllt av av dialog, kunskap, innovation, förändring och framtidsfunderingar. Ta en titt på vad föreningen sysslat med under detta mycket speciella år!

länk till årskrönika 2020

KOMPENSATIONSÅTGÄRDER OCH ÖSTERSJÖN: Hur ser framtiden ut? 19.11.2020

 

Om att fiska spigg, bevattna med näringsrikt brackvatten och skörda vass. Informationstillfälle i samarbete med projekten SEABASED och Så in i vassen

FISKHÄLSOKURS 26.2.2020

 

Vi ordnade en fiskhälsokurs som riktar sig till alla som jobbar på havsbaserad och landbaserad odling på Åland. Kursen innehöll både teoretiska och praktiska moment kring fiskhälsa, provtagning och stressminimering.

INSPIRATIONSDAG OM FISKODLING 27.2.2020

En heldag om innovation och nya lösningar inom fiskodling till havs. Vi fick höra om aktuell forskning, pilotprojekt, möjligheter och utmaningar för en expanderande bransch!

FREDRIK BESÖKER BRÄNDÖ LAX

Hungry for Saltviks försökskanin Fredrik besöker Brändö lax för att ta reda på om odlad regnbåge är nyttigt, om den är bra för miljön och var fisken går att få tag i. Svaret på en av frågorna förvånar honom.

VI HAR FLYTTAT!

Nu har vi flyttat vårt kontor till Ålands Landsbygdscentrum. Vår nya adress är Jomalagårdsvägen 16, AX-22150 JOMALA Välkommen in på besök!
TOP 3

FISKODLARE PÅ TOPPEN

Storfjärdens Fisk Ab och Brändö Lax Ab är inom Top-3 på Kauppalehtis lista över Ålands bästa bolag 2018-2019. Bolagen i Kauppalehtis jämförelse rankas utgående från omsättningstillväxt, resultat, avkastning på investerat kapital (ROI), soliditet och risktålighet.

Blir det mycket utsläpp?
Mår den odlade fisken bra?
Hur regleras fiskodling på Åland?
Var odlar man fisk på Åland?
Är fiskodling viktig för Åland?
Hur utvecklar vi oss själva?
Vilka fiskarter odlas på Åland?
Är den odlade fisken bra för mig?

INSPIRERAS AV VÅRT MAGASIN!

Tillsammans med Ålands fiskare rf har vi producerat ett magasin om åländskt fiske och fiskerinäring. Magasinet innehåller artiklar, informationsrutor, recept efter årstid och framför allt väldigt vackra bilder som förhoppningsvis inspirerar.

Magasinet delades ut under skördefesten 2014 men finns nu att läsa i elektronisk form.

tel: 040-5409764

info@fiskodlarna.ax

www.fiskodlarna.ax

Jomalagårdsvägen 16

AX-22150 JOMALA

Åland

Fisk är bra för dig
Mår den odlade fisken bra?
Var odlar man fisk på Åland?
Finns det utsläpp från fiskodlingar?
Ålands fiskodlarförening
Våra utvecklingsprojekt