MÖT DEN ODLADE FISKEN
Vilka fiskarter odlas på Åland?
På Åland odlas regnbåge, sik och en mindre mängd öring. Regnbågen är den viktigaste arten och även den som finns mest kunskap och erfarenhet kring.
Hur lång tid tar det att odla fisken och hur stor blir den?
Den odlade regnbågen är slaktfärdig efter 1,5-2 års ålder vid en storlek på 1,5-3,5kg. Valet av slaktstorlek beror på vilken marknad man opererar. Färsk fisk över disk säljs vanligen som 1,2-1,87kg storlek medan fisk för förädling och export bör vara större.
Har fisken trångt i kassen?
Nej. Fiskarter är väldigt olika sinsemellan beträffande vad som är en optimal levnadsmiljö. En vanlig missuppfattning är att fisken mår dåligt då det är för trångt i kassen, men för de odlade laxfiskarna (såsom regnbåge, sik och öring) kan det tvärtom vara så att för få individer i kassen leder till stress då de inte kan bilda stim. Läs mer om stresshantering.
Hur får fisken sin röda färg?
Det finns en utbredd missuppfattning att den odlade fisken färgas röd för att se mer aptitlig ut. Laxfiskarna får i vilt tillstånd sin röda färg av karotenoider (astaxantin och canthaxantin) som finns i födan, framför allt i skalen av kräftdjur. Karotenoider är viktiga antioxidanter och en källa för A-vitamin för många arter, inklusive människor.
Är den odlade fisken full av medicin- och antibiotikarester?
Nej. Det finns strikta regler kring hur och när antibiotika och annan medicinering får användas. Den skrivs ut av veterinär och en medicinkur efterföljs alltid av en karenstid, vilken garanterar att fisken inte innehåller några medicinrester då den når konsumenten. Tack vare ett omfattande arbete med att ta fram effektiva vacciner mot de vanligaste sjukdomarna, samt förbättrade foder och odlingstekniker används allt mindre antibiotika och andra mediciner inom fiskodlingen.
FISK ÄR BRA FÖR DIG
Odlad regnbåge innehåller rikligt med nyttiga näringsämnen och är en bra källa för vitaminer, mineraler, proteiner och hälsosamma fetter. Feta fiskar har en hög halt av fettlösliga vitaminer som A, D och E, de är också den viktigaste och naturligaste källan av vitamin D i kosten. Eftersom man i en fiskodling har detaljerad kontroll på vad fisken äter och i vilka mängder är det kvalitéten på fiskfodret som i allra högsta grad avgör kvaliteten på produkten.
OMEGA 3
Dagens moderna fiskfoder innehåller förutom huvudingredienserna fiskmjöl och fiskolja även vegetabiliska ingredienser. Eftersom de vegetabiliska oljorna inte innehåller lika höga halter av fettsyrorna EPA och DHA blir även halterna i fiskköttet något lägre. Trots detta är det totala innehållet av omega 3 i medeltal ungefär detsamma i odlad och vild laxfisk. Detta beror delvis på att den odlade fisken är fetare, men också att fisken utnyttjar en del av fettet i fodret till energi.
En metod för att öka halten av EPA och DHA i den odlade fisken utan att öka den totala mängden fiskolja som fisken konsumerar är att optimera utfodringen så att fisken matas med en högre andel vegetabiliska oljor under tillväxtfasen, för att sedan gradvis övergå till högre halter av fiskolja. Fisken innehåller på så vis den högsta halten av EPA och DHA just då den är färdig för slakt. Detta koncept är utvecklat av den finska foderfirman Raisioagro under namnet Hercules LP OPTI.
ASTAXANTIN
Den röda färgen hos odlad fisk kommer från de karotenoider, främst astaxantin som förekommer naturligt (t.ex räkskal) eller tillsätts i fiskens föda.
Syftet med att tillsätta astaxantin till fiskfodret är inte bara för att ge fiskköttet dess röda färg, utan fyller också en viktig funktion som antioxidant, både för fisk och för människa.
Laxfiskar som inte får i sig tillräckligt med karotenoider växer sämre, får sämre reproduktionsförmåga och ett sämre immunförsvar.
För människan bidrar karotenoiderna till att minska riskerna för ålderrelaterade sjukdomar såsom prostatacancer och gråstarr.
FINNS DET MILJÖGIFTER I DEN ODLADE FISKEN?
En vildlevande eller odlad fisk får i sig miljögifter från sin omgivning främst via maten den äter.
Gifterna ansamlas i näringskedjan och lagras i fettvävnad och inre organ. Ju högre upp i näringskedjan, ju äldre fisken är och ju mer fettvävnad en fiskart har, desto mer miljögifter hinner ackumuleras.
Den odlade fisken får endast matas med noggrant kontrollerat foder, som uppfyller EU-lagstiftningens strikta krav på högsta tillåtna halter. Nästan all fiskråvara som används för att tillverka fiskfoder härstammar från världshaven, där halterna av miljögifter i regel är mycket lägre än i Östersjön.
På senare tid har man även börjat blanda in fiskmjöl och fiskolja från Östersjöfisk, såsom strömming och vassbuk. Teknik har utvecklats för att tvätta fisken helt ren från miljögifter innan den får blandas in i fiskfodret.
Även om Östersjöfisken bara är någon liten procent av det färdiga fodret måste det ändå renas så att det uppfyller kraven på högsta tillåtna halter av miljögifter – det är alltså inte möjligt att späda ut östersjöråvaran för att uppnå godkända halter.
På detta sätt bidrar fiskfoderbranschen till att en del av Östersjöns miljögifter permanent avlägsnas från vattenmiljön, utan att riskera försämrad hälsa för människor eller djur.
MÅR DEN ODLADE FISKEN BRA?
Frisk och välmående fisk är en grundförutsättning för en framgångsrik och lönsam fiskodlingsverksamhet. Fisk som mår bra äter och tillgodogör sig fodret effektivt och tryggar därmed ett optimalt odlingsresultat. Goda skötselrutiner och noggrann hygien är avgörande i det sjukdomsförebyggande arbetet.
Eftersom all fisk som odlas på Åland numera är vaccinerad mot de vanligaste sjukdomarna är användningen av antibiotikapreparat i dagsläget mycket lågt. Fiskhälsosituationen i Finland och på Åland är allmänt taget god, jämfört med många andra regioner inom EU och resten av världen. Det förekommer endast ett fåtal allvarligare sjukdomar och utbrotten är få. Du hittar mer information om olika fisksjukdomar på Åbo Akademis fishälsosidor.
SYRERIKT VATTEN OCH LAGOM TEMPERATUR
HANTERING
FISKTÄTHET
VACCINERING
Fiskodlarna har tillsammans med forskare och myndigheterna aktivt kämpat för att minska förbrukningen av antibiotika och medicinfoder, vilket även lyckats rätt väl.
På världsmarknaden finns det en mängd olika kombinationsvacciner, men endast få kan tas in till Finland eftersom vi har en mycket bättre sjukdomssituation än de stora fiskodlingsländerna. I Finland får vaccinen inte innehålla agens/komponenter mot sjukdomar som vi inte har.
Samtliga antibiotikapreparat som får användas på odlad fisk i EU är receptbelagda och skrivs vid behov ut av veterinär. Inom fiskodlingen använder man samma preparat som på övriga produktionsdjur bl.a. svin, pälsdjur och häst. Antibiotikan blandas ut i fodret, sk. medicinfoder. Medicinfodret riskerar inte att påverka den vilda fisken då foderspillet från en modern fiskodling är mycket lågt.
ANTIBIOTIKARESTER
Livsmedelssäkerhetsverket, Evira följer upp förekomsten av främmande ämnen, även antibiotika, i matfisken. Det har endast en gång i ett prov, under 10 år av uppföljning, funnits några antibiotikarester överhuvudtaget i dessa prover. Man kan på ett enkelt och effektivt sätt undvika antibiotikarester i fisken genom att mata fisken med vanlig mat en period efter att antibiotikakuren avslutats.
ANTIBIOTIKARESISTEN
I Finland och på Åland försöker man så långt det går undvika att använda de antibiotikapreparat som liknar preparat för människor, för att undvika risken att bakterierna blir resistenta så att medicinen inte längre går att använda. Tillsvidare har man inte stött på några allvarliga problem med bakterieresistens inom fiskodlingen.
info@fiskodlarna.ax
www.fiskodlarna.ax
AX-22150 JOMALA
Åland